söndag 30 december 2012

Windy Wellington

Windy Wellington


Vi har hamnat mitt i de kubanska kvarteren i Wellington, den "coolaste och vindigaste lilla huvudstaden" enligt dom själva. Det stämmer nog, det är riktigt coola kvarter. För själva centrum är inte större än ett par kvarter egentligen och det blåser kastvindar som nästan får oss att lätta från marken.

Vi har njutit av hemlagat ty hotellrummet har ett litet kök som vi spenderat en del tid i. Maten och råvarorna här är fantastiska. Lamm från stäpperna där de får leva fritt (tror vi iallafall, det verkar så när man reser runt och ser de böka runt på åkrarna) samt fisk från havet utanför. Det är mycket ekologiskt och hemodlat.

Imorgon är det nyår, kram fr oss

Egen tid

Hobbitarna är överallt här

Coola kvarter runt hotellet

Godis till Mrs och Mr
Borta bra, hemma bäst

Trött lilltjej

Bääää

lördag 29 december 2012

Red n Barb´s mjölk

Taupo är avklarat. Staden som jag hoppade fallskärm i för fem år sedan. 
Inte visste jag att jag skulle träffa mannen i mitt liv sista veckan på samma resa och nu vara tillbaka i världens vackraste land - gift och med en bebis. Livet är underhållande kan man säga. 

Vi åker vidare på kringelikrokvägar mot Wanganui. Det är här Thomas börjar fatta på riktigt varför Nya Zeeland är så coolt. Vi försöker ta bilder för att visa er som läser. Men det går inte. Det är som att någon målat en ny tavla eller satt upp en ny kuliss efter varje krök vi kör förbi. På riktigt. 

Vi anländer till Wanganui, en ny zombiestad. Tar in på Red n Barb´s motell. När incheckningen är klar ger den överförfriskade ägaren oss nyckeln och säger: 
Rum 208 och här är en mjölk. Sen ger han oss en flaska mjölk.
En tackar.

Vi har hamnat på ett riktigt motell. 
Ascoolt med pool precis utanför fönstret. Litet pentry och en barnsäng till och med.

Vi har nu varit i väg i en dryg vecka och på något sätt känns det betydligt längre än så.
Vi läser om snöoväder och Sonny som känner sig lurad av mellandagsrean hemma i sverige. så långt bort. Det går snabbt att komma in i resmoodet.

Nästa destination:
Wellinton!

Tjocka pussar.

Ps. Jag har inte gått in i någon glasruta. Än.

Pit stop on the road

Roadtrip

Ett försök till att beskriva hur det ser ut här

Snapshot vid vägkanten

Halloo där!

Tim Tam cravings vid poolen

Motellmorning
Downtown Zombiestad 2, Wanganui

Fish&Chips med mest Chips

En farm vid vägkanten med fantastiska råvaror

torsdag 27 december 2012

Slutspelsskägg

Vi spände fast J i en kundvagn med en sån där halvkass barnstol och plöjde igenom 
"Pak 'N' Save" i Taupo i jakt på barnmatsburkar. "Pak 'N' Save" är typ som city gross fast allt därinne ser helt annorlunda ut, de har samma saker - förutom falukorv & köttbullar - men det ser helt skruvat ut så man hittar ingenting, förutom vinet och ölet som är exakt
likadant såklart - Förutom att det finns i mataffärn. 

Nåja vi hittar barnmaten men också en helt sjuk köttdisk. Det var bland det godaste köttet någonsin, det kanske beror på att korna vandrar fritt här eller att de har fuktigt väder eller att de går upp och ner eller nåt, helt underbart iaf. Hemlagad biff med fet kappa i motellets kök med en iskall Carlsberg. Biffen hade nästan bara nuddat pannan, herregud min skapare är allsmäktig.

Tidigare idag så går vi på Beach road i Auckland och letar efter bilfirman som påstås ha en bil till oss. Det är väl typiskt Svenskt att tro att man hela tiden blivit lurad, eller tänker alla så? 
Vi hittar till slut fram och en sekund efter att vi klivit in genom dörren så öppnar sig himlen och det börjar fullkomligt ösa ner.
Bilen visar sig vara vattentät och splitterny och gått fyra och en halv mil, barnstolen till Joline har fortfarande skyddsplasten kvar. Det är knappt att man vågar sätta sig i den. Det enda problemet är att ratten sitter på fel sida och blinkers och torkare har bytt plats. Det är åt helvete att köra åt fel håll hela tiden, det gäller nämligen att göra precis tvärtemot vad instikten säger. Den första rondellen var helt puckad!

Landskapet ner till Lake Taupo är helt sjukt, det växlar mellan dramatiska bergssluttningar till böljande gräsklädda kullar med massor av får och kor. Ibland ser det ut som att vi ska köra rakt in i en vägg av skog som reser sig mot himlen, men i sista stund svänger vägen av åt något håll och rundar bergen och kullarna. Det trycker i öronen när vi blåser förbi. 
Allt är grönt och stort, till och med regnbågen är större än hemma och ibland bombarderas vi av regnskurar så vi måste sakta ner.

Väl inne i Taupo snurrar vi några varv innan vi hittar ett motell som har ett bra rum. Motellet ser ut som något ur en amerikansk roadmovie alternativt zombierulle och ligger i en korsning bland småhus, det är nästan svårt att tro att det är nya zeeland vi är i.

Mellan grannens träning med fyrverkeripjäser är det så tyst att det nästan gör ont i öronen.

Gillar det här landet mer och mer för varje sekund som går.

Joline shoppar

Dags att sluta amma?

Pappa lagar maten

Vår zombiegata

Lake Taupo

Ps, det är visserligen inte slutspel än i NHL men det gör väl inte att man inte kan odla slutspelsskägg ändå. Det är också pga platsbrist i väskorna. För rakprylar alltså. 

tisdag 25 december 2012

Turbulens och snabbnudlar


Sjukt tur att det är hela trettiotre dagar kvar tills vi ska flyga igen. Hatar turbulens. 
Joline tog det i alla fall med ro och ökade sovrekordet på flyg till två timmar och fem minuter. 
Nu äter vi snabbnudlar (igen) i sängen på hotellrummet i Auckland. I morgon hämtar vi hyrbilen. Sen gör vi Nya Zeeland, baby!



måndag 24 december 2012

Merry X-mas!


Vi vill önska er en fantastisk god jul och hoppas att ni haft en fin julafton 



Julaftonskväll hos er hemma i Sverige nu. Juldagsmorgon hos oss.
Det är så sjukt absurt att smörja in sig i solkräm, sätta på sig svalaste klänningen, solbrillor och gå ut bland palmer, julgranar och musik i butikerna som handlar om att det inte är någon jul utan snö. Men ni kanske kompenserar det hela med alla ton snö som föll innan vi åkte. Julafton var annorlunda i år. Och bra. 

Vi startade upp dagen som vanligt med en kaffe på buckan. Sedan gick vi på stan med alla aussier som letade julklappar 
i sista stund.
Tydligen firar man inte julafton speciellt mycket här, utan det är dagen efter som är viktigast. Butikerna håller öppet hela natten mot juldagen för att alla ska hinna köpa sina klappar. På teve sa de att folk förväntas handla för 6 miljoner dollar. Bara på julafton. 
Ibland känns världen lite fucked up.

Hur som helst, efter lite strosade tog vi den obligatoriska tuppluren på rummet. Herregud va skönt det är att sova på dagen!
Sedan var planen att picknicka i botantiska. Vi hade köpt delikatesser från varuhuset vid hotellet, filt var nedpackad och allt kändes sådär skönt avslappnat.
Vi hann med en surdegsbördbit med parmaskinka innan det började dugga. och dugga mera. Och regna massor.
Inte ens det gigantiska trädet vi satt under kunde skydda oss från det skyfall som nu var ett faktum. Så vi knallade hela vägen tillbaka igen. Och hade picknick på hotellrummet. 
Klockan sju däckade jag och Joline i sängen. Thomas gick tillbaka till buckan och skypade med den andra halvan av familjen som precis hade gått upp där hemma. Bland snö och förväntningar inför julafton. 
Vi saknar er Oliva och Victor! 

I dag åker vi vidare till Nya Zeeland, flygresan är bara tre timmar, vilket känns som en dans på rosor jämfört med de andra. Kommer att sakna Sydney, det är en stad som stannar kvar i hjärtat.

Vi hörs då! Tjaba. Tjena. Hej.





Thomas älskar att ta avenybilder. Så här är en.


Picknick, underbart är kort!

Fösta regndroppen har fallit, gott mod ändå

Däckade. Men frågan är varför jag valde den handpositionen?

söndag 23 december 2012

Dra in magen grabbar!


Eftersom det är hyffsat lugnt i byn så trodde vi i vår enfald att Aussi:arna åkt hem till sina familjer över helgen. Så dan innan julafton tar vi bussen ut till Bondi beach. Sydneys playa som ligger ca 20 min utanför stan med buss.
Det visar sig att SAMTLIGA av Sydneys invånare har åkt ut till Bondi. Det är fullkomligt kaos. Det rymmer ca 100 pers per kvadratmeter och det ser ut som ett myller av grejor som flyter runt i vattnet och spolas runt av 2 meters vågor. Grejorna är människor och mellan dem försöker surfarna att inte köra rakt in i massan av huvuden. 

Nånstans under mattan av kroppar finns Bondi Beach, med lite fantasi är det riktigt vackert här, turkost vatten, höga surfvågor, vit sand och en lång strandpromenad. De grillar korv och pytt i panna och säljer billigt på papptallrik.

Vi köper en grillad kyckling schnitzel och Tandoori sallad (gissa vem som åt vad) och satte oss i skuggan för att inte bränna sönder oss fullständigt, för idag ligger solen högt utan ett moln på himlen.

Följande grenar står för dagen här på Bondi:
-Vem kan dra in magen längst och samtidigt spänna VARENDA muskel i kroppen samtidigt utan att det ser ONATURLIGT ut
-Vem kan ha minst kroppsbehåring på sig utan att samtidigt se feminim ut (detta går att avhjälpa genom att skjuta fram bröstkorgen ca 10 centimeter från sitt normala läge)
-Vem kan se minst stylad ut fast egentligen vara totalt stylad ändå utan att det ser feminimt ut

Dra in magen för fan grabbar!








Brun direkt


Godmorgon från oss!
Efter morgonkaffe och frulle drog vi till botaniska trädgården och flanerade. 
Fantastisk snygg park och så stor att det aldrig känns trångt. Nere vid water front ligger operahuset och liksom bullar upp sig bland segelbåtar och andra coola kärror.
Vi bestämde oss för ett träningspass och gick loss på löpning längs vattnet och sen crossfit 
med Hannahs favoritövningar. Efter ca 20 flygtimmar totalt var detta den bästa kärlekshälsning vi kunde ge våra kroppar.
Thomas som alltid blir brun direkt smörjde bara in näsan eftersom det "ju var molnigt".
Hans kropp har visserligen ändrat kulör, men brun är nog fel ord.

Som ni märker, allt är sig likt även här på andra sidan jordklotet.

Puss på er!

Bildmania från Botaniska och lite annat :)










Här är den Lisa! :))

Kille spelar julsånger på ölflaskor vid Hyde Park

BÄSTA frullen!


Yey!